Igår fick jag äntligen möjlighet att klämma och känna på Louis Vuittons omskrivna "Celebrating Monogram" kollektion i butiken i Stockholm. Det välkända monogrammet, en ikon i modevärlden, skapades av George Vuitton 1896 för att hedra sin far, Louis Vuitton, grundare av det franska modehuset. Det är inte första gången Louis Vuitton gör ett projekt som detta. 1996 bjöds bland annat Azzedine Alaïa, Manolo Blahnik och Vivienne Westwood in för att göra sina versioner av den monogramprydda canvasen. Denna gång har valet av designers i min mening varit strået vassare (speciellt utvalda av Delphine Arnault och Nicolas Ghesquiere). Inte bara modedesigners, utan även några av de mest intressanta namnen från konst-, industridesign- och arkitektbranschen ingår i den välkända och väl utvalda skaran av kreatörer. Dessa är konstnären Cindy Sherman, industridesignern Marc Newson, arkitekten Frank Ghery och från modevärlden; Karl Lagerfeld, Rei Kawakubo och Christian Louboutin. Resultatet är vitt skilda, personliga tolkningar med lika stor portion humor som finess. Min personliga favorit? Utan tvekan Frank Gherys skapelse, med en spännande form och med en överraskande interiör i vackert blått. Monogrammet har han ritat för hand. Yesterday, I was finally able to see and touch the creations from the Louis Vuitton's "Celebrating Monogram" collection at their Stockholm boutique. While it is not the first time Louis Vuitton conducts such a project (in 1996, Azzedine Alaïa, Manolo Blahnik and Vivienne Westwood, amongst others, were invited to create their own vision of the famous and iconic monogram line), this year the personalities involved were not restricted to the fashion industry, but included some of the most leading names in the art, industrial design and architecture worlds. Thus the artist Cindy Sherman, the industrial designer Marc Newson and the architect Frank Ghery joined Karl Largerfeld, Rei Kawakubo and Christian Louboutin in delivering their take on the Monogram line. And if you ask which creation was my favorite, it definitely was the one by Frank Ghery.
