Barnen har äntligen somnat och snart är det dags för mig att släcka lampan jag med men först vill jag bara kika in här... Helgen har varit ovanligt lugn. Så skönt faktiskt. Detta ska bli en lugnare höst med fokus på att göra saker som jag älskar. Vilket du som hänger med här vet är rätt mycket. Men med små, små steg håller jag nu på att lära om. Säga ja till sådant jag vill och ska göra och nej till sådant jag inte hinner med och känner mig mindre sugen på. Kanske enkelt för vissa, men inte för mig. Nej, jag är inte på topp just nu men jobbar med mig själv vilket är lika utmanande som det är givande. Jag är så tacksam för människor omkring mig, som fångar upp, är ärliga och säger ifrån. Min familj, mina vänner och kollegor. Vad vore livet utan dem. Vaknade imorse och tänkte precis på det. Då kändes livet lite som en mjuk, varm och lugnande blå kashmirtröja. En sådan behöver man ibland ❤️
