Här kommer en försenad midsommar-hälsning till alla er kära följare. Hoppas ni har haft en fin helg med nära och kära! Jag lägger upp ett inlägg med foton från min helg lite senare ikväll men först vill jag bara tipsa er om veckans podd - MIDSOMMARPODDEN! Där ger vi er våra topp-fem plagg vi packar med på resan och målar upp sommarens "önskelista", alltså allt det vi drömmer om att få ut av vår sommarsemester. Men vi pratar även om hur vi får ihop vardagspusslet med barn och oflexibla jobbtider. Och att lösningen är barnvaktshjälp. Jag har suttit på så många middagar med mammor som precis som jag inte har mor- och farföräldrar nära till hands och där båda i relationen har svårt att få till vardagen utan att ta in hjälp - och alla konstaterar samma sak, det är så tabubelagt att erkänna att man tar in hjälp. Jag har länge funderat på ett bra sätt att kommunicera det här, jag menar det är ju faktiskt inte möjligt att jobba mer än fulltid som både Amaury och jag gör och samtidigt få ihop hämtning alla dagar. Men nu när Ebba och jag berättat känns det lite som en lättnad. För så många gånger har jag fått frågan HUR jag får ihop det - och nu vet ni. Jag vet att detta är en förmån och att långt ifrån alla kan lösa vardagen på vårt sätt. Men vår lösning är inte bara bra för oss utan minst lika bra för våra barn. Vi har vår underbara barnflicka Annie som numera är en del av vår familj. Barnen känner sig trygga med henne och jag är så tacksam att hon finns där några timmar varje dag efter förskolan och skolan innan middagen. Jag hade helt enkelt inte fått ihop det utan henne! Så här kommer en hyllning till ALLA oss mammor därute - vi måste vara snälla mot varandra och mot oss själva! Och jag försöker påminna mig om att ingen är perfekt, man kan ju bara göra det bästa man kan och istället för att tänka på allt jag kanske inte hinner göra med barnen under vardagarna tänker jag på allt jag gör med dem när vi är tillsammans. Som nu, när vi har ett oändligt sommarlov framför oss, visst med lite jobbavbrott här och där, men dessa veckor har jag längtat efter hela året! Avslutar med att lägga upp en bild på min egen älskade mamma - trebarnsmor som jobbat som lågstadielärare i trettio år, med en man som i sin tur jobbade jämt. Hon är min stora förebild i ALLT och världens bästa mamma. Hon påminner mig så klokt också ofta om att jobba med något man älskar, även om man jobbar mycket, gör en inte bara till en gladare människa utan många gånger också till en gladare mamma. Visst, så är hon ju också min mamma, och säger det jag vill höra - men dessa ord lyssnar jag ALLTID på när jag känner att jag inte räcker till.
