Det känns så overkligt att vi är här! IGEN! Kan faktiskt inte riktigt bestämma mig för om vi är helt galna som reser tillbaka, tredje gången inom loppet av åtta månader? Men det blir ju lätt så när man är förälskad - man får helt enkelt inte nog. Och LA har verkligen tagit mig med storm. Nu är vi inne på dag två och det är ett minst sagt ganska trött och jetlaggat gäng. Det tar minst fyra dagar att komma ikapp och känna sig någorlunda "normal", men jag har faktiskt ingenting emot jetlag när jag är på semester. Det är en helt annan grej om jag skulle behöva dyka direkt in i möten och vara här på jobb. Puh! Då är det tufft. Vi tar helt enkelt dagen som den kommer. Första natten vägrade barnen att sova, så till slut gav jag upp. Vi läste sagor, lekte och åt rostade mackor med nutella på - så där höll det på. Hela natten. Men skam den som ger sig, vid 05.30 däckade dem äntligen och jag med! Måste ju även berätta om huset. Det är alltid lite pirrigt när man ska hyra hus som man inte sett tidigare, men jag blev rekommenderad en agent via min kompis Sandra som bor här och hon visade sig vara helt grym. Och huset, det är som en dröm. Det går liksom inte att beskriva och inga bilder gör det rättvisa. Jag går bara runt och njuter och nyper mig själv i armen. Det är så smakfullt designat, personligt, varmt och trivsamt. Det har helt enkelt en grymt härlig energi. Ja, det är nog bland det coolaste hus jag sett. Och för att vara helt ärlig, när jag hoppar i saltvattenpoolen innan frukost låtsas jag att det är vårt hus. För om jag får drömma lite önskar jag att vi en dag kanske har något eget här...
